Greta Thunberg är känd världen över som klimataktivist, men många undrar också över hennes diagnoser. När hon var runt 11 år slutade hon prata och äta, och tappade tio kilo på bara två månader. Efter en tuff period fick hon diagnoserna Aspergers syndrom, tvångssyndrom (OCD) och selektiv mutism. greta thunberg diagnos har sedan dess blivit ett ämne som väckt både nyfikenhet och viktiga samtal om psykisk hälsa hos unga i Sverige och utomlands.
Så kom diagnosen fram
Gretas mamma, operasångerskan Malena Ernman, berättade offentligt om diagnosen i maj 2015. Familjen ville dela sin historia för att hjälpa andra i liknande situation (och det var modigt av dem). Innan dess mådde Greta mycket dåligt över klimatfrågan, och det blev tydligt att hon behövde stöd. Efter noggranna utredningar kunde läkarna ställa tre diagnoser som tillsammans förklarade hennes symtom. Greta var då bara 11 år gammal när saker började bli riktigt tuffa. Familjens bok "Scener ur hjärtat" beskrev senare hela resan för allmänheten, och boken blev snabbt läst av många föräldrar med barn i liknande situation.
Vad diagnoserna innebär
Aspergers syndrom räknas idag in i autismspektrumet, efter en förändring i diagnosmanualerna kring år 2013. Det påverkar hur man tänker, känner och möter andra människor. OCD eller tvångssyndrom, innebär tvångstankar och tvångshandlingar som kan ta mycket kraft ur vardagen. Selektiv mutism betyder att man tystnar i vissa sociala situationer, ofta på grund av stark ångest. För Greta har det inneburit att hon oftast bara pratar när hon känner att det verkligen behövs. Många har lagt märke till att hon är rakt på sak i sina tal, ett drag som passar bra ihop med hennes sätt att funka.
En styrka mer än ett hinder
Greta har själv kallat sin Aspergers för en superkraft. Hon säger, att diagnosen hjälper henne att se saker svart på vitt, utan att fastna i sociala förvänntningar. Forskare pekar också på att särintressen är vanliga vid autism, och för Greta har klimatet blivit just det stora intresset. Hon har varit öppen med att diagnosen begränsat henne ibland, men också gett henne mod att gå sin egen väg (vilket många har blivit inspirerade av). Fler flickor får idag autismdiagnos, något som var ovanligt förr när man ofta missade tjejer i utredningar. Gretas berättelse visar att en diagnos inte behöver definiera en person, och öppenhet kring psykisk hälsa gör det lättare för unga att våga söka hjälp när det behövs.
Vi använder AI för att skapa vårt innehåll. Upptäcker du ett faktafel? Skriv till klasmurthy@gmail.com.